The End

Som ni kanske märkt har aktiviteten här helt stannat av. Vi känner inte att den här bloggen är något att fortsätta med även om den varit sjukt rolig att driva. Därför kommer vi nu blogga på separata bloggar, Louise på captureddreams.blogg.se och Johanna på johannalundvalls.blogg.se . Johanna varnar att hennes blogg är under konstruktion nu men kommer vara färdig snarast.
Vi kanske hörs här i framtiden någon gång, men tills dess, farväl. 

An eternal summer

Såhär lagom till jul så saknar jag sommaren jättemycket :(
 

Rather be a whisper in heaven than a daughter locked in your prison. So run the mountain down, run it down.

 
Fick ett jättefint linne av Johanna. Hon har gjort det själv. Det är väldigt tumblrrrrr if you know what I mean höhö. På linnet finns nio hjärtan med små budskap i. Buskapen är självklart inte riktade mot er eller någon annan fin människa utan dom är till alla trångsynta, dömande och jobbiga människor i världen. + det är ett bra linne att ha om man går ut och inte vill bli uppraggad :)
 
 
Johanna målade mina naglar här om dagen och det är det finaste nagellacket någonsin!! Syns självklart inte i dessa kassa webcambilder men tro mig, det är purrfect. Det heter någonting med Holographic och är från Isadora (tror jag). Det skimrar hur mycket som helst och två tjejer i kassan på English Bookshop var helt kära i det när jag var där i dag. Så om du vill få nagelkomplimanger, buy it!
 
 
Vill avsluta med att säga att jag är jättejättejättejättejättetrött på fatshaming och samhällets sjuka ideal när det kommer till utseende/kroppar. BLÄH. Så här är min fullt fungerande och friska arm som varken är snyggare eller fulare än någon annans. Smala armar är fina, mellanstora armar är fina, tjocka armar är fina. OKEJ? Älska dig själv <3333
(ursäkta stökigt rum)
 

Don't panic

Lila med svart hårband och svart med vinröd rosett. Så spatserar vi runt i Katedrals korridorer tillsammans.

Gå inte, jag behöver ju dig.

Driva runt, hänga runt, låna pengar. Trean är ganska nice just nu. På bild - låjsan och jag förra veckan. 

TELL 'EM DAS ME

Hade en sleep oveeeeer hos mig (Lojjsan) från gårdagen till idagdagen. Deep talk + Freaks and Geeks +stå ute i svartanatten + dansa till Brooke Candy + prutta på Johanna + sminka sig jättefint till photoshoot och sen komma på att minneskortet till kameran är hos Johanna wiee + äta pizza + kolla på häxfilm + vakna tidigt + jätteonyttig frukost <33333

Misty nights

Finns inget bättre än fina höstdagar med fina människor. 

Ingen på vägarna

Sårry, went a little Miley på mitt vapen.
Denna vecka var Spirit Week, en tradition Katte har som infaller varje år runt Halloweenhelgen. Varje dag har ett eget tema förutom fredag då det är valfritt. Jag klädde ut mig tre dagar men sorgligt nog hann jag inte fota någon bild när jag var en skogsdrottning. Ville gärna få med min systers fina klänning som jag bar men den ligger redan i tvätten :( Så istället får ni bilder från måndagen: Flower Power då jag hade på mig min mammas klänning från 70-talet och torsdagen: Horror Halloween då jag var utklädd till Gogo Yubari från Kill Bill. 
Nu ska jag och klassen ha pyjamasparty wiiee !
 

Why don't you dance to the music I hear inside my head, it's the soundtrack for the end

Luggis och pottfrilla, this is what it has come to. En Robyn/kpop-stjärna och en Xena the Warrior Princess. Vi är allt en fin duo när vi går runt hand i hand i skolan. 

Sunday Funday

Jag och Johanna tog tåget till Stockeliholm idag. Jag är mycket stolt över oss, det var nämligen väldigt "spontant", vilket är ett ord vi tidigare inte riktigt förstått oss på. Inte mycket hände förutom att vi vandrade runt i Gamla Stan och åt B&J och pratade och myste vid vattnet men det var ändå en väldigt viktig resa. Avslappnad, kravlös, nödvändig. Vi båda behövde komma bort lite och dessutom träffade vi Johannas fd. klasskompis som var söt och snäll och rolig. FYLL LIVET MED DAGAR NI MINNS, SITT INTE BARA HEMMA PÅ ERA BENIGA/FETA/LAGOMSTORA RUMPOR OCH TYCK SYND OM ER SJÄLVA. Oj. Nejmen, jo.  

A LITTLE PARTY NEVER KILLED NOBODY II


A LITTLE PARTY NEVER KILLED NOBODY

I helgen firade vi min födelsedag med finmiddag i Gatsby tema. Timmar i förväg låg jag förtvivlad på golvet i köket efter upptäckten att min räksoppa smakade svamp. Tur då att man har fina vänner, som kan stötta samt skratta åt en i nödens stund (ja jag pratar om dig Agnes). Kvällen blev trots allt mer än lyckad för med bra sällskap glömmer man allt annat och med temat kändes det glamoröst även när vi stod på balkongen och skrek av skratt för grannarna hade sex i lägenheten mittemot.  Här är lite bilder från kvällen!
Del 2 kommer snart!

Like the moon we borrow our light, I am nothing but a shadow in the night

Igår var jag på Evelinas födelsedagsfest med temat "White Party" (som i Gossip Girl fniss) och då såg jag ut såhär. Kände mig som en liten älva när jag gick på Gränby och alla små flickor stirrade på mig, det var kul. Hade på mig Johannas jättefina pinafore dress men tyvärr syns inte mönstret på den nu. Jag kan ta kort och visa någon annan gång, kommer antagligen ha på mig den snart igen.

Ta mig inte till havet

En outfit från en dag när jag hade snedbenda och sidecut-flätor. Aldrig igen, hur orkade jag någonsin gå runt sådär? Kom inte ihåg att det var så jobbigt. Var blind hela dagen, folk fick leda mig, jag ramlade, hår i munnen, ögonen och näsan. Paniik.
Idag ska jag på partey, wie, ni får se vad jag ska ha på mig sen :) Kram!
 

We are fear prisoners

Louise var fin idag, Johanna ville inte posa allvarligt. this is the outcome

Children of the night

I don't even know what I'm doing anymore. Med bilderna alltså. What does it all mean????? Ok going 2 bed now. Detta är iaf äventyrsbilder från fredags, we are living on the edge som ni kanske ser. (va?) galet och sjukt och egentligen jättetöntigt. Men vi är nocturnal. SOm alla ungdomar. Agnes är på besök i Uppsala vilket är BÄST.
g'night.
 

It slowly turned, you let me burn and now, we're ashes on the ground


What an awful mess I've made, there's nothing left to save

Två bortglömda outfits. I've seen it all before. Två bortglömda hjärtslag. I've been here once before. Finns det någonstans att gömma sig? Det är så lätt att krypa ner i dyn, för man ser ingen annan väg ut, men vi vet ju alla vart det slutar, så varför lär jag mig aldrig?
 
IDAG VAR EN BRA DAG. Ändå.
 

Såhär kan man se ut

Johanna får mig att se saker. Förut var ett knä bara ett knä. Nu ser jag bara ansikten. Bäbisansikten oftast men denna gången såg jag Emmas vackra anletsdrag gömma sig i mina knäns hudveck. Se själva. Riktigt konstnärligt herregud. 
 
 

Louise checkar in

Jag har inte glömt bort er jag lovar jag har bara drabbats av en oerhörd tragedi som helt utplånat min förmåga att blogga: skolan. Skolaskolaskola 70 % av tiden och allt jag gör genomsyras och förpestas av den där äckliga känslan av att det aldrig någonsin tar slut; när man klarat en dag kommer nästa och när man klarat en vecka kommer helgen som är så himla förgänglig och därför också ångestfylld.
 
Så de flesta mornar har jag vägrat gå upp och suttit och grinat och varit förskräckligt arg = ingen tid till att ta bilder på outfits. + när jag kommer hem är jag så himla trött och ledsen och slut att jag bara drar av mig allt obekvämt och drar på mig fulhemmakläder och sen ligger jag och tjurar/sitter och kollar på film resten av eftermiddagen-kvällen och det kan inte hjälpas.
 
 
Jag är ledsen att det gått ut över er men utan blogglust går det inte riktigt att få ihop bra inlägg. But now I'm back, förhoppningsvis. I make no promises för jag hatar fortfarande varje sekund av skolladdad tid, vilket är typ all tid. Men jag försöker. Jag lovar att försöka.
 
Bilderna ovan är några av de få outfit/detaljbilder jag lyckats ta. Kramkram

Tidigare inlägg
RSS 2.0